Val av mat - ett laddat ämne

Det är jättebra att vi människor tänker på vad det är vi äter och hur vi äter det, men har ni tänkt på att vi inte bara bryr oss om vad och hur vi själva äter, utan även ur och vad andra stoppar i sig.

Fraser som följande känner väl alla igen i sin omgivning … "Bantar du, eller?" "Ska du verkligen äta mer?" "Lite tårta är väl ingen fara?" "Varför äter du inte kött?" ”Akta dig, potatis kan du bli fet av!”

Tänk att man många gånger ska behöva ha en sjukdom för att ”accepteras” att avstå den där tårtan, brödet till maten o.s.v. för att man helt enkelt inte vill äta det.

Att lära säga sig säga – NEJ TACK för att man vill, är viktigt för att man ska känna sig tillfreds men är inte alltid lätt. För det trugas något vansinnigt mycket, fortfarande, i vår tid. "Men lite tårta kan du väl ändå ta, det kan väl inte göra något?"

Omgivningen har generellt svårt att acceptera att det tackas nej när det bjuds.

Har man en sjukdom däremot, säg diabetes eller någon intolerans mot vanligt förekommande livsmedel i säg ”fikabröd” (som förövrigt är mångas ”vita lögn” i dagens samhälle för att kringgå ordet NEJ tack!). Då tycks det istället synd om: - Åh stackare som inte får smaka.

Mat är ett laddat ämne, både i privata sammanhang och i samhällsdebatten.

Larmen om farlig eller olämplig mat väcker starka känslor.

Bland experterna pågår hetsiga diskussioner om vad som egentligen är bäst att äta och alla vill de hitta sin grej som så många människor som möjligt vill ”gå på”.
Gamla sanningar ifrågasätts i nya forskningar och det blir ett virrvarr i huvudet på gemeneman som slutar med att blanda en soppa av alltsammans ”Detox, LCHF, GI, VLCD, 5:2 o.sv…”

Att ämnet mat är laddat och rör upp känslor är inte så konstigt med tanke på hur media sprutar ut ”Ät så här!” Den ena löpsedeln efter den andra visar på ”stordåd” av än det ena än det andra tillvägagångssättet som ger resultat på nolltid … hm…


Mat är individuellt och socialt. Individuellt, för att det handlar om något från omgivningen som vi stoppar in i vår egen kropp. Samtidigt är mat och ätande den bästa vägen till samvaro.

Matens sociala funktion gör att den som avviker från normen att inte äta detsamma som andra, ses med misstänksamhet. Dessutom ses maten ofta som en "gåva" och ett avvisande av erbjuden mat, eller en vägran att äta detsamma som måltidssällskapet, kan såra. Även om det absolut inte är avsikten, kan ett "nej tack" tolkas personligt avvisande.

Matvaror marknadsförs ofta med hänvisning till ursprunget; som var någonstans de är producerade, att de är "gammaldags" eller gjorda av "naturliga" råvaror.

Det bottnar i en osäkerhet hos konsumenterna, som beror på att vi har kommit allt längre bort från ursprunget till den föda vi äter.

Historiskt sett är det en unik situation. Vi har tappat kontrollen över vår mat. Vi har svårt att själva bedöma maten utan har fått lägga över ansvaret på olika experter och när de sviker eller luras blir upprördheten stor, med all sin rätt.

Mat har alltid varit livsviktigt för människan. Men laddningen kring maten har ökat, bland annat på grund av den ökade osäkerheten kring vår föda.

En annan anledning är att människor är mer benägna att själva försöka ta reda på saker. Det är något i grunden positivt, som kanske inte alltid uppmuntras tillräckligt av myndigheter.

Ytterligare ett skäl till att maten är ett så hett diskussionsämne är att utbudet har ökat och vi äter på väldigt olika sätt.

Dagens experter har delade meningar om vår mat.

Övervikt och diabetes ökar epidemiartat i många länder. Även om forskarna är oense om mycket, är de flesta överens om att kosten spelar en viktig roll, och om att vi i dag inte alls äter så som vi är anpassade att göra genom evolutionen.

Våra kroppar är likadana som de var när tillgången på föda var knapp. Vi är "gjorda" för att äta när vi har möjlighet, och för att lagra fett inför sämre perioder. Men i dag finns på många håll obegränsad tillgång på föda, inte minst på "skräpmat". Vi vill äta det som ger energi. Maten är något som ökat chanserna att överleva, och att reproducera sig...

Det som brukar kallas för "belöningssystemen" i hjärnan och som brukar nämnas i samband med missbruk och beroende, är inblandade i vårt förhållande till maten.

Man skulle kunna säga att de systemen egentligen är till för att vi ska upprepa beteenden som hjälper oss att överleva - som att äta.

Mättnad och energibalans i kroppen regleras genom många komplexa funktioner.
Det sker framför allt när kroppsvikten sjunker, när vi äter för lite och svälter. När fettmängden sjunker under en viss nivå stimuleras aptiten och kroppen drar ner på energiomsättningen för att spara på det lilla som finns. Åt andra hållet, när vi går upp för mycket i vikt, verkar det inte finnas samma regleringssystem. Det är för att det inte har varit viktigt under evolutionen. Idag däremot leder vår obegränsade tillgång till föda till död!

Vi kan via vad vi väljer att stoppa i oss påverka vår kropps funktioner både fysiskt och mentalt – Bli gladare, piggare, bli kvitt magbesvär, huvudvärk och ledbesvär, undvika sjukdom och besvär.



Det handlar om balans, inte om någon fixerad överdrift. Det handlar om att ge din kropp det den behöver för att fungera och må bra!

Basera maten på så rena och naturliga råvaror som möjligt, variera och ät med måtta, regelbundet.
Sen dör man inte av en och annan tillsats eller lite socker då och då. No big deal.

Vi är individer. Vad mår just din kropp och knopp bäst utav? Känn efter.