Att dra ner på kolhydraterna på en lagom nivå såsom jag förespråkar, att ligga runt sisådär 25-35E% jämfört med normalsvensson som ligger runt 50E% är positivt för de allra flesta och har visat sig vara speciellt intressant i samband med diabetes och skydd mot diabetes. Eftersom det är kolhydraterna i maten som påverkar blodsockret så står naturligtvis mängden kolhydrater i förhållande till blodsockernivåerna. Drar man ner kolhydraterna blir blodsockerkontrollen och insulinkänsligheten snabbt förbättrad.
I kölvattnet av denna insikt har lågkolhydratdieter som LCHF (Low Carb High Fat) vuxit fram. Till skillnad från LCHF som drar ner kolhydratintaget till ett minimum på 5-10E% ligger t.ex. ISOdieten som jag varmt förespråkar betydligt högre med sina 33E%. Poängerna med detta är flera. För det första så fungerar kroppen dåligt när den får för lite kolhydrater.
Studier tyder på att en kost med för lite kolhydrater kan leda till ökade inflammationer, minskad aktivitet, förhöjda blodfetter, mag-och tarmbesvär och benskörhet. Alla dessa effekter beror dock inte bara på kolhydratmängden i sig utan snarare på det som vi går miste om när vi utesluter kolhydratrika livsmedel.
Det finns vissa mineraler, vitaminer och antioxidanter som främst finns i kolhydratrika livsmedel. Tar vi bort dessa livsmedel tar vi alltså även bort dessa ämnen från vår kost. Fiber är ett annat exempel. Fiber finns bara i kolhydratrika livsmedel. Utan fiber ökar risken för fickbildning och, i förlängningen, cancer i tarmen.
Att man orkar mindre och tenderar att bli mindre aktiv vid en för strikt lågkolhydratdiet är kanske den viktigaste aspekten. Fysisk aktivitet är en grundläggande faktor i en hälsosam livsstil. Inaktivitet kan jämställas med rökning när det gäller risken att drabbas av flera av våra folksjukdomar. Att äta på ett sätt så att man inte orkar vara fysiskt aktiv kan därför inte anses hälsosamt. Även om man bara är ute efter viktminskning så är detta en mindre smart väg att gå. Minskad aktivitet innebär ju mindre energiutgifter och svårare att få ekvationen att gå ihop.
Genom att dra ner på mängden kolhydrater kommer man däremot långt. Vi pratar inte om att utesluta dem! Det är dock inte det enda man kan göra med kolhydraterna för att uppnå optimal kosthållning. Typen av kolhydrater man väljer spelar också stor roll.
När man pratar kvalitet på kolhydratrika livsmedel är det framför allt hur pass de kolhydratrika livsmedlen påverkar blodsockret (GI) och huruvida de är näringstäta eller ej, det vill säga innehåller mer än bara kolhydrater. Oftast går dessa två hand i hand. Produkter med låg näringstäthet har oftast även väldigt stor påverkan på blodsockret. Det vill säga ett högt GI. Så, för att få bra kvalitet på kolhydraterna ska man satsa på långsamma kolhydrater.
Många förknippar felaktigt GI med mängden kolhydrater, men det stämmer alltså inte. GI är ett sätt att klassa kolhydrater efter hur de påverkar blodsockret. Man kan dock minska påverkan på blodsockret genom att dra ner på mängden kolhydrater. Det är dock inte GI.
Man bör försöka hålla sig till en livsstil som innebär relativt låga insulinnivåer. Den viktigaste faktorn i en sådan livsstil blir av naturliga skäl ett lågt kolhydratintag och framför allt smarta kolhydratval som inte påverkar blodsockret så mycket (lågt GI)
Man kan genom att äta en viss typ av fibrer få en balanserad effekt på blodsockret men man måste se till att det är rätt sorts fiber. Det är bara de vattenlösliga fibrena som sänker blodsockret. Lösliga fiber hittar man i linfrön, psylliumfrön, baljväxter (bönor och kikärtor), havre, grönsaker, frukt och bär.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar